knytt

idag känner jag mig som en enda jättelik degklump. imorgon ska det dock förändras - det är nämligen dans till trevlig musik på tangopalatset! kom och skaka rumpa till kultiration, räfven och glesbygden med mig!

julhelgen har varit en evighet. efter att ha käkat mer än man egentligen kan, i tre dagar, åkte jag och elle in till malmö för att trycka i oss bland annat pizza. varför?! nu ligger jag i gustis säng och kan inte röra mig. snart väntar ännu en middag. hjälp!

min pojke är fin.

 ibland pysslar jag. ursäkta den fruktansvärt dåliga bilden. kanske kommer det upp en bättre nånannandag.

Det är någonting visst med julen, även om det kanske inte är min favorittid på året. Högtider känns inte alls lika väsentligt längre.

När man var liten var julafton the time of the year, och man kunde knappt somna kvällen innan. På julaftonsmorgonen rev&slet man i alla paketen under granen, ivrig om att få börja öppna. Kanske skulle man få den där nya barbien man önskat sig? Om inte, var man i alla fall säker på att få någonting nytt att sysselsätta sig med de två efterkommande dagarna, innan det där nya var lika gammalt som alla ens andra prylar. Jag kommer ihåg hur varje morgon december månad var som en kapplöpning mot den stora dagen, the big day, och luckorna på chokladkalendern tycktes aldrig ta slut. Pepparkaksbaket & julklappslistan, hur vi läste adventsdikter i skolan, gick lucia & jag fick alltid bara vara tärna. Jag kommer ihåg hur jag någongång under lågstadietiden skulle rita en teckning om vad jag ansåg vara den perfekta julklappen. Jag ritade fred på jorden. Fred åt barnen i Afrika. Inga gevär. Bara rosor!

Charmen finns kvar, det gör den. Men det där triggande, längtansfulla, har ersatts med en annan känsla. Det är svårt att sätta fingret på den. Kanske är det rastlöshet? Eftertänksamhet? 

Dagarna innan jul är fullspäckade med saker som ska hinnas med, ärenden att utföra, prylar att inhandla. Stormen innan lugnet kan nog vara en av de jobbigaste på året. 
 
När man sedan samlas, familj & kanske vänner, lägger det sig någon form av lugn. När man sitter runt bordet, belamrat av köttbullar, öl och spenatpiroger, känns det som en lättnad.

Jag klarade det. Nu är det bara en vecka kvar. Sedan börjar det om.  

akryl, ca 48 cm x 34 cm
Målningen ovan gjordes som en födelsedagspresent till den bästaste Elle. Kvaliteten på bilden må vara kass, men jag hoppas att det syns att det är guldfärg jag använt!

filmer man måste se;
the fountain
amelie från montmartre
min granne totoro
härskarringen
stolthet och fördom
a clockwork orange
the shining
requiem for a dream
into the wild
elephant
försoning
donnie darko
edward scissorhands
a tale of two sisters
chocolat
fight  club
lilja 4-ever
monster
pans labyrint
spirited away
surfs up
the green mile
babel
girl interrupted
natural born killers
the butterfly effect
juno
eternal sunshine of the spotless mind

och sjukt många mer antagligen

Jag, min man + 2 vänner tog ett billigt tåg (Citynightline från Köpenhamn - 500 kr/person tur/retur!!!) till Nederländerna under höstlovet för snart två månader sedan. Amsterdam är en relativt dyr stad, men som tur var hade vi kontakter (!!!) vilket ledde till gratis övernattning i ett nybyggt område i stadens utkant. Det var väldigt lätt att ta sig in till centrum med the tram, (men också väldigt dyrt) även om det gjorde att vi inte kunde stanna ute hur länge som helst på nätterna utan att vara tvugna att ta nattbussen ut till Roberts ungkarlslya (vilket var dubbelt så dyrt - SJUKT DYRT).

Första dagen fick vi en sjukt lyxig rundtur av Robert som vi bodde hos. Det var väldigt användbart att faktiskt ha orienterat sig i centrum redan första dagen, även om det medförde en viss smärta i fötterna vid dagens slut. Red light district var fantastiskt! Kul att upptäcka att det faktiskt var ungefär så som man tänkt sigt; flummiga små gator och gränder med grafitti och snygga barskyltar, stora skyltfönster med snygga (& fula) prostituerade som skulle kicka alla hallickar som vågade sig in i deras revir, marijhuanamuseum & sexmuseum. Resten av centrum; the Damsquare & de stora shoppinggatorna, var lite mindre underbara. Det kändes som att man alltid gick vilse i vimlet av amerikanska turister.

En annan stadsdel jag fastnade för var Jordaan. Även det låg väldigt centralt, ca tio minuters gång från Cetraal station. Gatorna där var sjutk mysiga & kändes väldigt typiska för Amsterdam. Här var kanalerna som finast, & affärerna som roligast. Vi hittade till en del second handaffärer som jag nog hade handlat en del i om det inte hade varit för de jobbigt dyra priserna (= vintage är fashion). Caféerna & pubarna var naaaaajs.

Nu i efterhand känns det som att vi hade kunnat besöka fler muséer än vad vi gjorde. Vi var på ett mini-hampamuseum i Red light, vilket var måttligt spännande. Vi hann i och för sig inte gå ner och titta på deras botaniska-cannabis-trädgård i källaren, vilket nog hade höjt upplevelsen något. Anne Frankmuseumet var fresch! Sjukt intressant om man har läst boken, men mina kompisar som inte gjort det ännu tyckte nog det var lite halvtråkigt emellanåt. Dock var det värt pengarna, (om man gör som oss & fuskar sig in genom att påstå att man är yngre än man är...) & området museumet låg i ( i närheten av Jordaan) var trevligt. Jag hann även besöka Rijksmuseum (eftersom jag är tillräckligt liten för att det inte skulle vara för dyrt) & såg Rembrandts största verk. Det var ändå inte det roligaste, då jag har ganska svårt för renässansmålningar överlag. Vi hade höga förväntningar inför Stedelijkmuseum (det moderna museumet), & alla Picasso, Warhol, Matisse, m fl -målningar vi skulle se, MEN DET VAR STÄNGT FÖR RENOVERING! Detta medför iofs att jag måste till Amsterdam igen.

Ni som direkt tänker på knaaaark när man bara så lite som nämner Amsterdam - got your point. Fan, det går inte att vara i staden i ens några timmar utan att på något sätt komma i kontakt med det. Det finns överallt. Det är lagligt att röka cannabis inomhus, men det är inte lagligt att röka vanlig tobak. Du får köpa cannabis & magic mushrooms i s.k. smartstores & coffee shops, dock får du bara bära på ett gram men inte röka det någonannanstans än i en coffee shop. En coffee shop får som mest inneha 500 gram cannabis. Man får max odla 5 plantor per person - vilket gör det olagligt för coffe shopsen indirekt, 5 plantor ger inte mycket och alltså köper de flesta illegalt.

I många affärer & barer rökte personalen cannabis medan de jobbade. Man undrar egentligen om allting fungerar som det ska - folk blir generellt sett väldigt sega i huvudet av cannabis.

Det som gjorde en mest konfunderad var att en hel drös soft drugs som är narkotikaklassade i resten av EU, faktiskt var lagliga - t ex olika former av magic mushrooms. Inte konstigt att det alltid är så mycket turister i Amsterdam. 'Shrooms ska dock förbjudas efter nyår!

Vi hann besöka en hel del ockuperade & före detta ockuperade hus, squats. En favorit var Vrankrijk (frankrike, lärde jag mig av en gubbe som jobbade på ett anarkistiskt antikvariat) som hade pubkvällar med sjukt billiga drinkar & öl! Bra musik & gratis internet. Tjejerna som jobbade där gav oss sjukt bra tips på andra squats. Vrankrijk legaliserades för flera år sedan, precis som de flesta squats som har en fungerande verksamhet med konserter, pubkvällar & klubbar i Amsterdam (Occii, Trut, Overtoom, Joe´s Garage).

Det är jävligt fint att se hur man kan ha en så pass öppen syn på squatting - de flesta människor verkar bara tycka att det är kul. Det finns tillochmed en lag som säger att om du vill ockupera en byggnad måste den ha stått tom i minst ett år, sen är det bara att dra dit en säng, en stol, ett bord & fixa ett fungerande lås för dörren. Därefter måste byggnaden inspekteras av polisen som avgör om det är lämpligt att bo där. Såklart måste man som ockupant kontakta husägaren, och det är väl här det oftast brukar gå i kras. Flera stora sqauts har blivit rivna under de senaste åren, vilket nog bara har fått igång squatrörelserna ännu mer. 

Den autonoma rörelsen i Amsterdam verkar vara enorm, och bara av att surfa runt på deras hemsidor blir man lite vilse. Varje kväll finns det pubar, klubbar, möten och folkkök att besöka. Dock blev jag lite besviken på deras engagemang vad det gäller gästvänlighet. Jag pratade på och berättade om Smultronstället & Ungdomshuset, men de verkade tycka att det inte var någonting speciellt. Det är tydligen vardagsmat för dem, som har en enorm squatrörelse & nya ockupationer varje vecka. De flesta verkade vara trevliga, och nästa gång jag besöker staden ska jag lätt övernatta på något av squatsen (squatsen?!).

Maten & ölen var fin & faktiskt relativt billig. Jag hade förväntat mig dyrare öl. På de flesta ställena kostade en halvliters öl 2,5 euro, & på vissa ställen (bland annat vår favorit gaybar Getto) fanns riktigt shysta priser på drinkar. I like! 

Undvik Leidseplein. Värsta turisthålan någonsin. Fulla 15åriga britter och amerikaner & tråkiga pubar. Vondelpark var fint, men jag kan tänka mig att hösten inte är den roligaste årtiden att besöka den. 

Hursomhelst var resan en himla fin upplevelse, & jag rekommenderar staden varmt! MUMS!