knytt

Målningen gjordes under några slitna dagar efter Hultsfred i somras. En av de få jag målat utan något fotografi att titta på som hjälp. Den är väldigt liten och ligger tyvärr och dammar i en hög på golvet. Hjälp!

Idag rinner min näsa & det kittlar överallt. verkligen.

---

Varför känns det som att allting är likadant, hela tiden, alltid? Jag känner mig alltför ofta rastlös. Instängd tillochmed.
Det känns som att jag alltid hade kunnat göra lite mer, utnyttjat tiden bättre. Ändå suktar jag oftast efter att bara ligga ner i en säng och titta på film, kanske äta någonting. Det är nog det jag är bäst på egentligen - att bara vara.
Varför får jag då obehagskänslor varje gång jag tänker på allt jag inte har gjort. Varför känns det som att det vilar en växande hög av måsten på mina axlar, som jag till råge på har skapat själv?
Det kliar i fingrarna.