knytt

Ibland kan man inte låta bli att sakna sommarn 07. Ojoj vad länge sedan det känns. Samtidigt känns det inte som att det var ettochetthalvt år sedan jag tog den gula dubbeldäckaren ner till Bournemouths centrum. Sjukt!

 Oh du härliga strand! Ta maj ti havet lixx.

 Jag hängde med ett par SJUKT COOLA SKEJTKILLAR som skjutsade en hit och dit i sina föräldrars bilar. Oj vad de pratade fint!

 Johanna, som jag saknar himla mycket, och jag hängde i London. Det var sinnessjukt varmt den dagen.

 Tacky klubb i Southampton där vi drack dyr öl och lyssnade på skejtpunk. Heja!

Jag kunde inte låta bli, speciellt inte efter att jag såg första avsnittet av Skins (sjukt bra engelsk serie, söndagar 23) i söndags som påminde så jävla mycket om England! Wah! 

Nu kommer det ni har väntat på. Det ni så länge drömt våta drömmar om. Det ni sukter efter i era mörka sinnen;
nämligen en outfit! 

Dethär är en alldeles speciell en. Bilden är tagen under nyårsfirandet ute på landet, i Tunby! Dans, fest & goda vänner!
Jag råkade vara ledsen just när bilden knäpptes... Varför då undrar ni då?
Det ska jag förklara i ett senare blogginlägg.
nU SKA JAG GÖRA EN BLONDINBELLA OCH TA EN BLOGGPAUS. Puss på er, och glöm inte att skänka en tanke till alla ledsna fjortisar ute i världen!

Det är lugnt.

Nu har ett år försvunnit.
Det känns som det var igår jag "vaknade upp", gåendes ute på en landsväg i Billeberga, fruktansvärt trött och förvirrad. Det känns inte som att det var ett halvår sedan det var sommarlov och jag var brun om bena. Det känns absolut inte som att det var två månader sedan jag var i Amsterdam.
Det går alldeles för fort. Jag tror inte jag hinner med.

Hur som helst har året som fortlöpt varit ytterst händelserikt & faktiskt ganska spännande. Nu tänker ni; ska hon inte summera året i bilder & beskriva hur hon mådde varje månad (i januari var jag ledsen, i februari log jag hela tiden, i mars blev jag gravid blablabla), och det tänker jag faktiskt nästan göra.

Under 2008...
- var jag väldigt kär.
- bevittnade jag den bästa gudstjänsten någonsin i ett unket street churchtält under hultsfredsfestivalen.
- förälskade jag mig i Jane Austen, såg alla hennes filmer & försökte läsa en av hennes böcker, på engelska. Jag misslyckades.
- var jag inte särskilt duktig på spanska, alls.
- såg jag en av de bästa filmerna någonsin - into the wild.
- reste jag till Montenegro med min familj & blev inte ens brun. Lärde mig dock att "serber är lite mentalt retarderade". (?!)
- missade jag Radiohead på roskilde pga ovanstående....
- hade jag sjukt kul på fester, men också väldigt tråkigt.
- plankade jag in på siesta & hade nog roligast på hela året.
- såg jag min pojkvän spela ett antal gånger, & förstod på riktigt hur duktig han egentligen var.
- fick jag ett antal nya vänner, som jag delar överraskande mycket intressen med. 
- var jag på cykelutflykter på österlen & älskade solsken.
- var jag på en del trevliga festivaler & såg några av de bästa banden; rage against the machine, sigur rós osv.
- reste jag till Amsterdam med vänner & levde sjukt billigt. Upptäckte att cannabis inte är så jävla nice faktiskt.
- började jag läsa mycket böcker igen. Återupplevde min gamla fantasypassion.
- skrev jag nog min första riktiga låt. Försökte spela in den. Misslyckades!
- fattade jag grejen med hiphop & electro.
- nördade jag trash-TV & tankade Gossip Girl som ett fån.
- deltog jag i feta demonstrationer.
- ställde jag ut en del tavlor på Utkanten & fick oväntat mycket respons!!!
- åt jag sjukt mycket. sjuuuuuuukt mycket.
- liftade jag & görlsen till danmark & hade det fett som fan utan pengar, typ!
- slutade jag jobba.
- såg jag smashing pumpkins & fattade hur svinig Billy Corgan är.
- såg jag alla gudfadernfilmerna.
- blev jag uppraggad av en montenegriansk(?) kille som ville ha med mig på disco. Synd att jag dissade honom.
- plankade jag sjukt mycket på pågatågen. Jääääääävla fritidskort.
- fick reda på att jag är allergisk mot kvalsterbajs, timotej, katt, häst och gråbo.
- började jag övningsköra. 
- var jag ofta väldigt bitter & inte alltid så trevlig att ha att göra med, kan jag tänka mig.
- var jag med om det sjukaste uppvaknandet på länge, orsakat av en jordbävning!
- slutade jag ta foto på allting - lite tråkigt ändå.
- skrek jag slagord på en balkong klockan 2 på natten.
- började jag spela jazz på gura.
- fattade jag hur stor världen är.

Grattis till dig som orkade ta dig igenom denna lista! Du är värd ett digestivekex, minst!
pous

Jag ven fram över isen, snabbt som blixten. Snubblade över en fastfrusen pinne. Trodde för en sekund att jag inte skulle falla. Kände smärtan i vänsterknät, brydde mig inte så mycket. Låg kvar på det kalla, det hårda, & undrade hur det hade känts att bo i en mörk sjö, fastkedjad. Andetagen var vita moln.
Isen knakade.

andetagen ekar tyst i huset.

moto boy. sinnessjuk begåvning som lyckas väcka gråtmonstret i mig allt för ofta. hans fina lovesongs gör mig knäsvag och får mig att vilja vara olyckligt kär. ilningarna i ryggraden till beat heart, gåshuden till blue motorbike.
knasigt att hans studioinspelningar är så mycket sämre än live. han känner det inte, att det är det avskalade, det enkla, i hans låtar som gör hela grejen. han envisas med fjantiga electrotrummor och låter inte sin elgitarr&röst fylla ut melodin.

hursomhelst så fyller hans vackra toner mina dagar just nu. plus eddie vedders fedesnygga soundtrack till into the wild. & M.I.A såklart.

ikväll äre trevligt nog lite mer party, vilket får mig att vilja dansa sönder yelle -  je veux te voir!

snart kommer nog gust hem, vilket innebär utgång mot möllan för att möta upp trevligheter och lite välförtjänt bira! tjing

crazyparty igår!
kvällen inleddes med middag hos lina med de finaste. även om jag inte fick som jag ville - friterade pommes - så smakade maten förträffligt. guacamole är det bästa! jag hade ansträngt mig och bakat ananaspaj, som jag inte hann smaka eftersom jag & mannen begav oss ut på äventyr! vår destination var tunby, utanför simrishamn. nu i efterhand känns det som att kvällen bara svishade förbi i allvärldens fart, och det var ibland svårt att hänga med. kalasdeltagarna & värdinnorna var trevliga allihop, & dansgolvet shvettigt. man blev nästintill yr så mycket folk som var där man kände/kan namnet på!
kvällens godbitar: jam på loftet. digital punani & urlambator gör stan osäker!
billig/gratis/god öl
schyst sked. gosigt på en pälskappa. det var länge sedag jag sov så bra vid onyktert tillstånd.
gustav

kvällens no-no orsakades av en stulen J&D-flaska och min borttappade mobil. 

nu är jag fruktansvärt trött i ögat, och sängen är oerhört lockande. imorgon ska jag agera flytthjälp & umgås med gamla skolkamrater! önska mig lycka till!

---

 

idag känner jag mig som en enda jättelik degklump. imorgon ska det dock förändras - det är nämligen dans till trevlig musik på tangopalatset! kom och skaka rumpa till kultiration, räfven och glesbygden med mig!

julhelgen har varit en evighet. efter att ha käkat mer än man egentligen kan, i tre dagar, åkte jag och elle in till malmö för att trycka i oss bland annat pizza. varför?! nu ligger jag i gustis säng och kan inte röra mig. snart väntar ännu en middag. hjälp!

min pojke är fin.

 ibland pysslar jag. ursäkta den fruktansvärt dåliga bilden. kanske kommer det upp en bättre nånannandag.

Det är någonting visst med julen, även om det kanske inte är min favorittid på året. Högtider känns inte alls lika väsentligt längre.

När man var liten var julafton the time of the year, och man kunde knappt somna kvällen innan. På julaftonsmorgonen rev&slet man i alla paketen under granen, ivrig om att få börja öppna. Kanske skulle man få den där nya barbien man önskat sig? Om inte, var man i alla fall säker på att få någonting nytt att sysselsätta sig med de två efterkommande dagarna, innan det där nya var lika gammalt som alla ens andra prylar. Jag kommer ihåg hur varje morgon december månad var som en kapplöpning mot den stora dagen, the big day, och luckorna på chokladkalendern tycktes aldrig ta slut. Pepparkaksbaket & julklappslistan, hur vi läste adventsdikter i skolan, gick lucia & jag fick alltid bara vara tärna. Jag kommer ihåg hur jag någongång under lågstadietiden skulle rita en teckning om vad jag ansåg vara den perfekta julklappen. Jag ritade fred på jorden. Fred åt barnen i Afrika. Inga gevär. Bara rosor!

Charmen finns kvar, det gör den. Men det där triggande, längtansfulla, har ersatts med en annan känsla. Det är svårt att sätta fingret på den. Kanske är det rastlöshet? Eftertänksamhet? 

Dagarna innan jul är fullspäckade med saker som ska hinnas med, ärenden att utföra, prylar att inhandla. Stormen innan lugnet kan nog vara en av de jobbigaste på året. 
 
När man sedan samlas, familj & kanske vänner, lägger det sig någon form av lugn. När man sitter runt bordet, belamrat av köttbullar, öl och spenatpiroger, känns det som en lättnad.

Jag klarade det. Nu är det bara en vecka kvar. Sedan börjar det om.  

Jag, min man + 2 vänner tog ett billigt tåg (Citynightline från Köpenhamn - 500 kr/person tur/retur!!!) till Nederländerna under höstlovet för snart två månader sedan. Amsterdam är en relativt dyr stad, men som tur var hade vi kontakter (!!!) vilket ledde till gratis övernattning i ett nybyggt område i stadens utkant. Det var väldigt lätt att ta sig in till centrum med the tram, (men också väldigt dyrt) även om det gjorde att vi inte kunde stanna ute hur länge som helst på nätterna utan att vara tvugna att ta nattbussen ut till Roberts ungkarlslya (vilket var dubbelt så dyrt - SJUKT DYRT).

Första dagen fick vi en sjukt lyxig rundtur av Robert som vi bodde hos. Det var väldigt användbart att faktiskt ha orienterat sig i centrum redan första dagen, även om det medförde en viss smärta i fötterna vid dagens slut. Red light district var fantastiskt! Kul att upptäcka att det faktiskt var ungefär så som man tänkt sigt; flummiga små gator och gränder med grafitti och snygga barskyltar, stora skyltfönster med snygga (& fula) prostituerade som skulle kicka alla hallickar som vågade sig in i deras revir, marijhuanamuseum & sexmuseum. Resten av centrum; the Damsquare & de stora shoppinggatorna, var lite mindre underbara. Det kändes som att man alltid gick vilse i vimlet av amerikanska turister.

En annan stadsdel jag fastnade för var Jordaan. Även det låg väldigt centralt, ca tio minuters gång från Cetraal station. Gatorna där var sjutk mysiga & kändes väldigt typiska för Amsterdam. Här var kanalerna som finast, & affärerna som roligast. Vi hittade till en del second handaffärer som jag nog hade handlat en del i om det inte hade varit för de jobbigt dyra priserna (= vintage är fashion). Caféerna & pubarna var naaaaajs.

Nu i efterhand känns det som att vi hade kunnat besöka fler muséer än vad vi gjorde. Vi var på ett mini-hampamuseum i Red light, vilket var måttligt spännande. Vi hann i och för sig inte gå ner och titta på deras botaniska-cannabis-trädgård i källaren, vilket nog hade höjt upplevelsen något. Anne Frankmuseumet var fresch! Sjukt intressant om man har läst boken, men mina kompisar som inte gjort det ännu tyckte nog det var lite halvtråkigt emellanåt. Dock var det värt pengarna, (om man gör som oss & fuskar sig in genom att påstå att man är yngre än man är...) & området museumet låg i ( i närheten av Jordaan) var trevligt. Jag hann även besöka Rijksmuseum (eftersom jag är tillräckligt liten för att det inte skulle vara för dyrt) & såg Rembrandts största verk. Det var ändå inte det roligaste, då jag har ganska svårt för renässansmålningar överlag. Vi hade höga förväntningar inför Stedelijkmuseum (det moderna museumet), & alla Picasso, Warhol, Matisse, m fl -målningar vi skulle se, MEN DET VAR STÄNGT FÖR RENOVERING! Detta medför iofs att jag måste till Amsterdam igen.

Ni som direkt tänker på knaaaark när man bara så lite som nämner Amsterdam - got your point. Fan, det går inte att vara i staden i ens några timmar utan att på något sätt komma i kontakt med det. Det finns överallt. Det är lagligt att röka cannabis inomhus, men det är inte lagligt att röka vanlig tobak. Du får köpa cannabis & magic mushrooms i s.k. smartstores & coffee shops, dock får du bara bära på ett gram men inte röka det någonannanstans än i en coffee shop. En coffee shop får som mest inneha 500 gram cannabis. Man får max odla 5 plantor per person - vilket gör det olagligt för coffe shopsen indirekt, 5 plantor ger inte mycket och alltså köper de flesta illegalt.

I många affärer & barer rökte personalen cannabis medan de jobbade. Man undrar egentligen om allting fungerar som det ska - folk blir generellt sett väldigt sega i huvudet av cannabis.

Det som gjorde en mest konfunderad var att en hel drös soft drugs som är narkotikaklassade i resten av EU, faktiskt var lagliga - t ex olika former av magic mushrooms. Inte konstigt att det alltid är så mycket turister i Amsterdam. 'Shrooms ska dock förbjudas efter nyår!

Vi hann besöka en hel del ockuperade & före detta ockuperade hus, squats. En favorit var Vrankrijk (frankrike, lärde jag mig av en gubbe som jobbade på ett anarkistiskt antikvariat) som hade pubkvällar med sjukt billiga drinkar & öl! Bra musik & gratis internet. Tjejerna som jobbade där gav oss sjukt bra tips på andra squats. Vrankrijk legaliserades för flera år sedan, precis som de flesta squats som har en fungerande verksamhet med konserter, pubkvällar & klubbar i Amsterdam (Occii, Trut, Overtoom, Joe´s Garage).

Det är jävligt fint att se hur man kan ha en så pass öppen syn på squatting - de flesta människor verkar bara tycka att det är kul. Det finns tillochmed en lag som säger att om du vill ockupera en byggnad måste den ha stått tom i minst ett år, sen är det bara att dra dit en säng, en stol, ett bord & fixa ett fungerande lås för dörren. Därefter måste byggnaden inspekteras av polisen som avgör om det är lämpligt att bo där. Såklart måste man som ockupant kontakta husägaren, och det är väl här det oftast brukar gå i kras. Flera stora sqauts har blivit rivna under de senaste åren, vilket nog bara har fått igång squatrörelserna ännu mer. 

Den autonoma rörelsen i Amsterdam verkar vara enorm, och bara av att surfa runt på deras hemsidor blir man lite vilse. Varje kväll finns det pubar, klubbar, möten och folkkök att besöka. Dock blev jag lite besviken på deras engagemang vad det gäller gästvänlighet. Jag pratade på och berättade om Smultronstället & Ungdomshuset, men de verkade tycka att det inte var någonting speciellt. Det är tydligen vardagsmat för dem, som har en enorm squatrörelse & nya ockupationer varje vecka. De flesta verkade vara trevliga, och nästa gång jag besöker staden ska jag lätt övernatta på något av squatsen (squatsen?!).

Maten & ölen var fin & faktiskt relativt billig. Jag hade förväntat mig dyrare öl. På de flesta ställena kostade en halvliters öl 2,5 euro, & på vissa ställen (bland annat vår favorit gaybar Getto) fanns riktigt shysta priser på drinkar. I like! 

Undvik Leidseplein. Värsta turisthålan någonsin. Fulla 15åriga britter och amerikaner & tråkiga pubar. Vondelpark var fint, men jag kan tänka mig att hösten inte är den roligaste årtiden att besöka den. 

Hursomhelst var resan en himla fin upplevelse, & jag rekommenderar staden varmt! MUMS!

  

Okej. Det kan visserligen kännas aningen fjantigt att faktiskt starta en fullt seriös blogg... Men, i ärlighetens namn ser jag mest fördelar med det: jag kan skryta med reseupplevelser, lägga upp mina tavlor i bättre kvalité & framför allt (nu kommer det bästa Elle..) lägga upp mäktigt fräsiga outfits!

Om mindre än en vecka tar jag tåget till Amsterdam men några av de bästa. Det ska bli hisnande spännande & jävligt mysigt. Jag har i och för sig ingenting under kontroll just nu, & borde egentligen ta det lugnt, landa & skriva en lång lista på ställen att besöka. Gah vad förvirrande djungeln med resetips på nätet kan vara!